Det finns ingen permanent möjlighet för unga i dag att utkräva ansvar från de folkvalda och politiken har i många fall, särskilt på det nationella planet, vänt ungdomar ryggen - vilket inneburit ett stort demokratiskt underskott. En femtedel av Sveriges befolkning är under 18, men bara en femtiondedel av riksdagens ledamöter är under 30. Vad är det för demokrati?

I dag hålls ungdomsinflytandet inom alltför snäva ramar. Det som krävs för att häva detta demokratiska vakuum är en utvidgning av demokratin. Sänkt rösträttsålder till 16 år ser jag som en del av lösningen. Det vore ett avsevärt framsteg för demokratin som skulle medföra en ökad legitimitet för det representativa systemet. Vilket man har insett i de 13 andra länder i världen som i kommunala, regionala och nationella val tillämpar en rösträttsålder under 18. I Europa har Schweiz och Tyskland 16 års rösträttsålder i många kommunala och regionala val. I Österrike tillämpas 16 år som rösträttsålder för alla nationella val.
Belackare av förslaget om 16-års rösträttsålder baserar ofta sina argument på rena vanföreställningar. En av dem är att unga varken är tillräckligt insatta eller kunniga för att ta ställning i ett allmänt val. Detta kan vederläggas med stöd av internationella jämförelser som visar att 14-15-åringars kunskaper om samhälle och politik i stort sett motsvarar genomsnittsväljarens. Vilket inte är konstigt med tanke på alla de kunskaper man förvärvar i den aktuella samhällsundervisningen. I en rapport från ungdomsstyrelsen fastslås att de farhågor som man hade innan införandet av 16-års rösträttsålder i vissa tyska delstater, aldrig besannades. Rösträttsålderssänkningen har resulterat i en vitalisering av de etablerade partierna och ökade möjligheter för unga att komma till tals. Att rösta i ett allmänt val är ju trots allt den yttersta formen av medborgarinflytande.

Vidare så kan man ju bara konstatera, att de som visat störst prov på okunskap och ignorans är den generation som utgör den sittande politiska makteliten och som försatt oss i en situation av ökande fattigdom, global ekonomisk kris och skenande klimatförändringar. De som har ett reellt intresse av en långsiktigt hållbar utveckling är vi unga. Genom att garantera oss rättmätigt inflytande ökar chanserna att få till stånd en offensivare politik för social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling.

Det finns flera andra frågor där unga visat ett stort engagemang. Integritetsfrågor har spelat en central roll det senaste året vilket blev klarlagt när Piratpartiet röstades in i EU-parlamentet. Att ett populistiskt enfrågeparti kan vinna ett så stort stöd på en så viktig fråga bland unga ser jag som ett symptom på det nuvarande systemets tillkortakommande.
Varför ska äldre generationer ensamma kunna besluta om frågor som berör oss unga, och som vi sannolikt har större kunskap om? Vid 15 års ålder anses man kunna ta fullt ansvar för sina handlingar i och med att man blir straffmyndig, men inte ens vid 16 års ålder ges ens åsikter rättmätig tyngd. Sänk rösträttsåldern - för en modern demokrati som kan möta framtidens utmaningar!