Nu är februari en månad jag vill ska ta slut så mars och barmark infinner sig. Stockholm är inte lika fint och inspirerande den här tiden. Därför flyr jag nog fältet ett tag.

Bara någonstans, där värme liksom får vara kärnpunkten några dagar. Kanske med en vän som jag önskar hittar rätt igen.

Ser även fram emot besök av min mor. Att vi får umgås, dagar utan planering om mat och träningstider. Sakta gå tillsammans och inte göra mycket alls. Tror aldrig det hänt innan.

Morgnar blir till kvällar, dagar veckor och månader. Mina tallrikar fylls och kommer fortsätta göras med kött/fisk/fågel och enbart fullständiga produkter. Folk undrar fortfarande om jag inte vill bli mer normal.

Jag vet inte ens vad normal är längre, men är det att alltid välja soffan och Bingolotto med en överdriven kärlek till hockey och fotboll, samtidigt som chipsen alltid finns där så vill jag verkligen inte det.

Vem fan vill det?