SVAR: Kära ”Kulturtanten”! Jag har varit in på Konstföreningens hemsida och läst om er verksamhet och jag tycker att det verkar vara väldigt intressanta föreläsningar som ni bjuder på. Om jag hade lite tid över så skulle jag väldigt gärna delta. Det jag undrar över är ju naturligtvis vad det betyder när det står att en föreläsningsgrupp är full. Hur många är det när det är ”fulltecknat”? Och betyder det verkligen att ni har föreläsningar 4 dagar per vecka? Hela säsongen? Om det är så, så är jag väldigt imponerad över intresset. Utan att veta det här så är det svårt att svara nå´t kategoriskt om en förenings lokalbehov för det kan se så otroligt olika ut. Men hade det funnits en riktig konsthall så hade kanske ”problemet” varit lättare att avhjälpa…. Vi håller ju på med budgetarbetet för 2011 nu och jag måste tyvärr göra er i konstföreningen besvikna. Det är fotboll, skidstadion och annan idrott som prioriteras långt före er…. åtminstone från förvatningens/nämndens sida. Någon försökte kolla intresset för att flytta Biblo och Konsthallen till stans absoluta centrum men det blir fortfarande nej från de allra ”tyngsta sossarna”. Men jag skulle nog ändå vilja påstå att motståndet krymper.

SVAR:
Det är inte alltid så lätt att svara enkelt på en fråga som kräver att man har en bakgrund till ämnet. Jag tycker att elevhälsan är just en så´n fråga. Ofta framställs komplexa frågor väldigt förenklat i korta artiklar i tidningen och då blir det inte helt rättvisande.

Men så här menar jag…
- I ca 10 år har kuratorerna velat ha en särskild sorts organisation.
- Lika länge har rektorerna velat ”äga” oss.
- Nämnden har försökt balansera upp detta. Den lösningen har vi kuratorer varit motståndare
till hela tiden.
- Det har skapat en allt sämre arbetsmiljö och tagit mycket energi från yrkesgruppen.
Organisationen har helt enkelt inte stött det arbete vi ska göra.
- Under den nuvarande organisationsvarianten har vi haft en verksamhetschef utan något
egentligt mandat att föra vår talan. Resultatet har blivit att alla har mått dåligt (både chef och personal).
- Arbetsmiljöinspektionen har nu lyft fram skolsköterskornas arbetssituation särskilt. Den
rapporten gör det här tydligt..
- Nu gör man våran chef till syndabock eftersom man inte vill kommunicera direkt med oss
och då väljer man en 20 år gammal organisationslösning.

Puckat säger jag, som blev politiker just för att det finns vissa typer av problem som bara går att lösa med politiska beslut. Det här är ett typiskt sådant.

SVAR:
Hej PT-läsare!

Just nu är jag tjänstledig från mitt jobb som skolkurator och jobbar med en förstudie på Swensbylijda. Att jag gör det hänger delvis ihop med svaret på din fråga (men jag återkommer till det).
Jag har jobbat som kurator sedan 1990 och har sett hur mycket som arbetet har förändrats och hur många fler elever, föräldrar och lärare som söker stöd och hjälp av kuratorer och skolsköterskor. Samtidigt så har det kommit många nya krav på insatser som har lett till att arbetsvillkoren har förändrats. Det här har kommit från lite olika håll, från Socialstyrelsen eller utifrån riksdagsbeslut. De allra flesta har ”drabbat” skolsköterskorna.

Samtidigt så händer det hela tiden förändringar i den kommunala organisationen av elevhälsan och fler yrkesgrupper än skolsyrrorna har upplevt att det inte alltid har varit till det bättre. Det pågår t ex en sorts dragkamp om vem som ska vara närmaste chef över kuratorer och skolsyrror. Rektorerna vill gärna vara chefer men det blir ohållbart för oss som kan arbeta med flera rektorer på olika områden samtidigt. Vi har ju också rätt att ha en bra arbetssituation och en tydlig arbetsledning. Vi vill t ex gärna ha en chef som har en liknande kompetens som det vi själva har och inte någon pedagog.

Den granskning som Arbetsmiljöinspektionen (AMI) gjort lyfter fram konsekvenserna av detta och då blir det särskilt tydligt hur det har slagit mot skolsyrrorna som yrkesgrupp.
Jag har varit med i processen eftersom jag är skyddsombud för kuratorerna och jag är glad att AMI finns och att de har de maktmedel som de har.
Jag har alltid fört fram kritiken om att Elevhälsan är otroligt dåligt organiserad och att man inte kan få ut maximalt av oss som jobbar där. Men jag har gjort det utan att få något gehör. Jag upplever att man inte har tillit till oss och till våra specialistkompetenser och att man försöker styra över sådant som man inte har kunskap om.
Har man en bra organisation som stödjer det arbete man ska utföra och en chef som har mandat att föra gruppens talan så står man ut med tuffa och ansträngande jobb bättre. Har man inte det så blir det lätt sjukskrivningar. Så är det nu.
Jag fick chansen att göra något helt annat och är glad för att jag tog den för jag gillar inte att den dåliga organisationen ska påverka mig så negativt.

SVAR:

SVAR: Hej Neja!

Ja, du verkar också ha ett intresse för ord, ords betydelse och hur ord kan användas och vad som händer när man vänder på ord och skapar nya ordkombinationer.

Jag har dröjt med att svara på din fråga eftersom det inte går att hitta en tvärenkel språklig åtskillnad mellan ”vård” och ”omsorg”. Båda handlar om omhändertagande i syfte att ”sköta om”. Men när man ställer dina två ordkombinationer bredvid varandra så framgår det ändå
tydligt att det är viktigare att ta hand om bilar än vad det är att ta hand om äldre. Ibland kopplar man ihop ordet ”tillsyn” (särskilt när det gäller barn) men inom det området så han man lämnat begreppet omsorg helt. Nu heter det förskola och inte barnomsorg. Man kanske borde göra något motsvarande med servicen till äldre.

Piteå har en bra äldreomsorg, om man jämför sig med andra kommuner, men det säger ju egentligen ingenting om själva innehållet. Inte annat än att den är bättre än vad den är på andra ställen. Kvalitetsbegreppen i kommunsverige idag är en del av det jag brukar kalla för ”nyckeltalshelvetet”. Vi får bara veta att vi är bra men inte om det innebär att vi har hög kvalitet.

De här nyansskillnaderna i ord som du lyfter fram ska jag verkligen ta med mig i mitt fortsatta politiska arbete. Tack för det.

Jag är däremot inte så säker på om jag har svarat på din fråga men bättre än så här blir det inte.

SVAR: Hej Stefan!

Det är en väldigt personlig fråga som du ställer samtidigt som den också säger ganska mycket om utvecklingen inom skolan och synen på barn och elever.
Egentligen så tycker jag att du ska ta kontakt med någon på skolförvaltningen för att få hjälp med att utreda varför du har blivit behandlad som du har blivit och om dom har gjort rätt eller fel.
Det låter ju lite märkligt om man först har konstaterat att du INTE tillhör de barn och ungdomar som har rätt att få gå i särskola och ändå skriver in dej där ett par år senare. Det måste ha hänt någonting mellan de åren. Jag är övertygad om att det finns ett beslut som någon har tagit och dina föräldrar ska också ha varit med och godkänt detta beslut. Det beslutet ska du kunna få ta del av.
Sen är det ju omöjligt att kunna göra om det som har gjorts, men visst, en förklaring är skolan åtminstone skyldig dig.

Det är 12 år sedan du utreddes och det har hänt mycket på utredningssidan under den tiden. Det har tillkommit många nya diagnoser och allt fler elever utreds ganska så tidigt. Det finns alltid en risk med diagnoser, tycker jag. Ibland är de till hjälp och ibland kan det innebära att man känner sig stämplad. Det är svårt att veta på förhand hur det kommer att bli.

För min del tycker jag att det är allra viktigast att varje elev får den hjälp och det stöd som den behöver. Det spelar då mindre roll hur den hjälpen ser ut. Det kanske kan vara stödundervis-ning, en elevassistent eller t o m en särskoleplats som behövs. En annan viktig sak är varje elev ska bli bemött på ett bra och professionellt sätt. Man ska få veta varför det beslutas på det ena eller andra sättet.
Det börjar allt mer finnas papper som följer med eleven under hela skoltiden och det är bra. Papper på åtgärdsprogram och beslut som har fattats. De skrivs på av både elev, föräldrar och någon ansvarig på skolan.

Vi i Vänsterpartiet sätter satsningar på barn och unga som en av våra tre prioriterade frågor i höstens lokala val. Vi vet att det i framtiden kommer att bli brist på arbetskraft och att alla ungdomar behövs på arbetsmarknaden. Då gäller det att satsa på barn och unga så att de klarar skolan och kommer ut i arbetslivet så snabbt och smidigt som möjligt. En viktig ingrediens för att få ett bra vuxenliv det är att man har en bra självkänsla redan från skoltiden.

SVAR: Hej E A!

Jaha, du tycker att det verkar som att vi alltid röstar med sossarna. Jag kan förstå att det ser ut så och det kräver en liten förklaring för att förklara hur skillnaden mellan våra partier ser ut och att förstå lite om hur det politiska arbetet fungerar.

För det första så är lokalpolitiken väldigt mycket mera praktisk verkstadspolitik än vad rikspolitiken är. Det gäller att bestämma ganska så handgripliga saker, typ stadsplanering, organisationsfrågor och väldigt ofta om sådant som andra myndigheter har bestämt och som vi bara har att finna oss i. Men då och då så kommer det frågor som är av mer ideologisk karaktär, frågor där partierna på både riks- och regional nivå har en bestämd politik. Det är då man ser att partierna skiljer sig åt ordentligt – på riktigt.

Sen är det så att själva det politiska arbetet pågår i olika steg. När en fråga behandlas i kommunfullmäktige så betyder det att det är tredje gången som jag ser just de papprena och att vi har diskuterat frågan två gånger tidigare ( i kommunstyrelsen och i dess arbetsutskott).
Det innebär i sin tur att vi i oppositionen har haft möjlighet att kunna påverka sossarna långt tidigare. Vi i Vänsterpartiet har bestämt att det är det arbetet som är avgörande för att vi ska få med oss sossarna på sånt som vi anser gynnar politiken och medborgarna bäst. Det är lättare att få med oss sossarna i det läget än att få en stor sossegrupp i fullmäktige att byta åsikt.
Det är det som kanske gör att det ser ut som om vi alltid är överens. Det är vi inte.

Jag erkänner att politiken kan tyckas lite tråkig och utslätad när det alltid verkar som att vi är så överens men kom då ihåg att det kan ha föregåtts av rejält tuffa diskussioner i ett tidigare skede.
Jag tycker själv att det är spännande att jobba politiskt och det krävs mycket arbete ibland för att få med vänsterpartisktiska vinklingar i besluten. Jag jobbar för att ha goda relationer med mina politikerkollegor för jag tror att det är lättare att samarbeta med sådana som man hyser respekt för, än tvärtom.
Ett sånt här arbetssätt bygger väldigt mycket på piteanda, d v s att vi håller ihop och håller sams. Det tråkiga är att det slätar ut skillnaden mellan partierna. Jag hörde en gång förre moderate gruppledaren beklaga sig över att hans partikamrater nog tyckte att han gått och blivit för mycket sosse.
Sossarna får däremot alldeles för mycket credit för sådant som andra politiker ligger bakom, tycker jag. Det känns inte rättvist.

SVAR: Hej ”Nyfiken”!

Jag har funderat länge på din något annorlunda fråga för att kunna sortera ut en enda av dem. Först tänkte jag genast på jämställdhetsfrågorna och därefter på flykting- och integrationsfrågor men efter lite funderande så har jag valt – kvinnors ohälsa.

Det är nämligen så att sjuktalen för kvinnorna i Piteå är högre än landet i snitt och högst i länet. Och det är svårt att förklara varför det förhåller sig på det här sättet.

Vi Vänsterpartister har stött på flera gånger om att vi måste synliggöra dessa siffror och börja fundera på vad man från kommunens sida kan göra för att förändra att det är så här. I våras så fick förvaltningarna i uppdrag att se hur de kan bidra. När budgetarbetet sätter igång till hösten så blir det spännande att få se hur de förslagen ser ut.

Att jag tycker att det här är en ”glömd fråga” beror på att jag upplever att kommunens tjänstemän oftast bara vill lyfta fram nyckeltal och siffror på det som är bra – inte där vi ligger sämst till. Det är fel sätt att få förändring på saker och ting.

SVAR: Hej på dej O L!

Den fråga du ställer är lite klurig.
När en gamling flyttar in på ett äldreboende så tecknas ju ett hyreskontrakt för ”lägenheten”. Att det är just en lägenhet handlar om synen på den åldring som ska bo där.
Det är viktigt att man ser på den gamle som en verklig person och inget ”vårdobjekt” som ska ligga i en kommunal vårdsäng. Det här synsättet tycker jag om. Och då kan det bli så att man ibland hamnar mellan två hyreskontrakt, så att säga, och får betala dubbla hyror. Däremot så tror jag att Pitebo har fått lov att förkorta uppsägningstiden från 3 till 1 månad när man flyttar till äldreboende. Jag vet att vi i alla fall har diskuterat den frågan. Och den månaden kan man väl kanske acceptera.

Däremot så noterar jag att du skriver ”när dom flyttas till äldreboende” d v s som om de gamla inte flyttar på eget initiativ själva. Och är man riktigt krass så har ju de allra flesta åldringar som flyttar in på ett boende idag så stora vårdbehov att de knappast kan betraktas som vilken hyresgäst som helst. Men det handlar ju mera om att kommunens bedömningsnivå har skärpts så ordentligt för att kunna hålla budget.

Under de senaste åren så har besparingskraven på kommunerna varit mördande och då spelar det ingen roll vilken regering vi har haft. Först gällde det EU:s konvergenskrav som innebar att vi skulle krympa den offentliga budgeten och sen har det varit en borgerlig privatiseringspolitik som gör att skattepengar läcker ut ur vårt välfärdssystem.

Och det har inneburit att de kommunala verksamheterna har fått gneta och spara år efter år. Jag vet att det både går att tänka nytt och att effektivisera mera men det finns en smärtgräns och den tycker jag att vi har passerat i Piteå. Att privatisera är ingen lösning heller som jag ser det.

Om jag fick önska så tycker jag att vi naturligtvis är värda en regering som förstår vikten av att ha en väl fungerande offentlig välfärd och se till att kommunerna får pengar så att det räcker till att ha en bra bemanning på våra boenden och samtidigt stimulera och ställa krav på att ha en hög vårdkvalitet. Och det har vi inte haft på länge. Det är viktigt att Vänsterpartiet finns representerat i en kommande rödgrön regering så att vänsterperspektivet finns med annars är jag rädd att både sossarna och Mp är beredda att gå ordentligt långt högerut. Och det vore förödande för välfärdssystemet.

SVAR: Hej Undrande!

Du tar upp ett politikområde som jag tycker är jätteintressant, nämligen stadsplanering. Sen tar du egentligen också upp en helt annan, separat fråga – Piteandan. Den lämnar jag ett separat svar på, i slutet.

Det tar ett tag att bli klok på hur det fungerar i Piteå. När jag blev gruppledare och skulle sätta mej in i planfrågorna och försöka komma med kloka alternativ så ägnade jag mej åt att hitta så billiga och fiffiga lösningar som möjligt. Men det var inte framgångsrikt. I Piteå så har man alltid tänkt stort… särskilt när det gäller idrotten och arenor. Jag vet inte hur många storsvulstiga planskisser som jag har sett som sedan har åkt raka vägen ner i papperskorgen eller till arkivskåpet. Det r min erfarenhet att det samtidigt har varit nyttigt att själv lära sig att tänka stort och ordentligt utanför ramarna.

Piteå har väldigt knepig geografi och det syns ganska tydligt om man sitter med en karta framför sig. Tydligast blir det om man tänker sig Norrbothniabanans sträckning. Man måste ställa sig flera viktiga frågor om den befintliga infrastrukturen och vad som händer med det ena eller andra alternativet innan man kan ta slutlig ställning. På samma sätt måste man göra med all samhällsplanering; vilket värde finns i det gamla och går det att utveckla i harmoni med det nya.
Jag tror att det är oundvikligt att det blir lite hippåhej ibland när såna här intressen inte går att förena eller att det är andra än kommunen som äger, bygger eller planerar. Dessutom vore det ju ren kapitalförstöring om man skulle lägga ner och flytta på fungerande verksamheter bara för att de är ”fellokaliserade”. Och det är min bestämda uppfattning att inte allt ska ligga i centrum heller. Och vi kan ju inte heller lägga ner hur mycke skattemedel som helst….
Sen är det naturligtvis så att Piteå är litet och att det är många som känner varandra och som utnyttjar sina kontakter maximalt. Och den typen av planpolitik gynnar inte helhetslösningar och strukturerad planering. Jag blir galen varje gång när jag, och alla andra förtroendevalda i kommunen, blir överkörda på det här sättet. Jag/vi tycker att det ska finnas ett folkligt inflytande på projekt och satsningar som kommer att förändra stadsmiljön för massor av år framöver. Men det här är en svårsmält åsikt för Miljö- o byggnämndens ordförande och hans parti. Vi grälar hejvilt i just de här frågorna.

Dina exempel på ”dåliga” lösningar måste sättas in i detta perspektiv. När Kvarnvallen byggdes om så var t ex inte V Kajen påtänkt som utvecklingsområde och V Kajen kan ju kanske hamna i ”blåsväder” om Norrbothniabanans resecentrum hamnar i den delen av stan. Du ser, det är hela tiden ett läggspel med förändrade förutsättningar.



Piteandan handlar i grunden om en sorts positiv ”cocky attitude” där man tar sig rätten att skita i dem som försöker bestämma över andra och så göra något bättre själva. Som Svensbybo så är jag väldigt bekant med det här förhållningssättet. Hos oss så vill vi vara självständiga och fria att bestämma om utvecklingen av vår egen by, vi vill inte vara beroende och ”ägda” av någon annan. Och vi tar också konsekvenserna av detta och jobbar på själva.

Kanske är det så att Piteåhar tänjt på begreppet och kanske så har kommunen försökt lägga rabarber på piteandan som begrepp lite väl mycket och faktiskt glömt bort att kommunen själv har makt över sina kommunmedborgare. Och det blir lite pinsamt när man använder piteandan som slagträ mot medborgare som försöker bruka piteanda på sitt eget sätt mot kommunen som myndighet.
Det här är en mycket intressant fråga att fundera vidare på. Återkom gärna och om du stöter på mej på stan så låt oss resonera vidare över en kopp kaffe. Jag bjuder.

SVAR: Kära BUK!

Ja, du har alldeles rätt. Det ekonomiska system som vi lever i (marknadsekonomin) är helt baserad på att man ska maximera sin vinst på insatt kapital. Det innebär att för att nå dit så måste man kapa bort kostnader. Personalkostnaderna är den största kostnaden i ett företag eller kommunen och ska man ha ett överskott så måste man skära ner på personalkostnaderna. Sådan är kapitalismen och marknadsekonomins principer.
Vänsterpartiet brukar kalla sig för ett systemkristiskt parti därför att man vill se en annan ekonomisk ordning, socialismen.
Det vi ser idag är att det finns massor av pengar i omlopp i samhället; de används orättvist för de rikare blir rikare och de fattiga fattigare. Pengarna används inte till att skapa välfärd utan till att skapa vinster för dem som redan har gott om pengar att investera. Vårt partis politik går ut på att utjämna de här orättvisorna. Vi vet att det ger både jobb och välfärd om man satsar pengar i den offentliga sektorn (den ska fungera utjämnande, lika för alla). Det är bl a om det som den här viktiga valrörelsen handlar om. Och det är också det här som driver mej att jobba politiskt.

SVAR: Hej du troliga socialist!

Det här är en jättestor fråga som inte är lätt att göra ett kort svar på. Vi har ju ett system som är helt baserat på att det finns starka och livskraftiga partier som för fram bra kandidater som är tänkta att kunna företräda folket på ett bra sätt.
Nu är det ju så att det är allt färre som engagerar sig i något parti så urvalet av kandidater krymper också. Och det kan jag tycka är bekymmersamt. Det är ganska slitigt och otacksamt att vara fritidspolitiker och man ägnar dagar, kvällar och helger utan att det gör avtryck någonstans. Så någonstans har jag en förståelse för alla dom som inte engagerar sig, trots allt. Jag har varit engagerad i hela mitt vuxna liv och har sett mycket av det politiska livet. Många har tyckt att jag är korkad som är vänsterpartist eftersom jag aldrig kommer att få någon verklig makt. Och det är klart, så är det. Jag tummar inte på min ideologiska övertygelse och då får jag finna mig i att bli nerröstad av en sossemajoritet i kommunen. Det är så systemet funkar.
I flera kommuner spelar personvalet större roll och avgör ofta om det blir maktskiften. Där är det viktigare att det är en bra person som blir kommunalråd än vilket parti den personen tillhör.
Jag har jobbat en hel del med såna här frågor i Europarådet och har lekt med tanken på att förstärka personvalet i det lokala valet. Det skulle t ex kunna vara så att man har, säg tre politiska grupper i kommunen, en socialistisk, en liberal och en konservativ. Varje kandidat deklarerar vilken grupp den kommer att ansluta sig till om den blir vald. Det vore en möjlig väg för både partianslutna och fristående kandidater att försöka bli valda och skulle kanske ge mera engagerade och alerta kandidater.
Den här typen av förändringar kräver grundlagsändringar så det är lååångt borta. Därför får vi lov att gilla det system vi har.

SVAR:
Hej Thomas!

Jag vet inte riktigt om du ställer en fråga eller bara konstaterar att Ankarskatavägen är dålig? Jag bor ju själv på landet längs grusvägar (och ser till att biltvättarna i stan går med förtjänst) så tyvärr måste jag säga att det var väldigt länge sedan jag körde den. Därför har jag svårt att uttala mej. Däremot så är det ju så att det finns massor av gator som är i dålig kondition och att det är så beror egentligen enbart på att utrymmet i budgeten är gjort för litet.
Under många år så har staten dragit ner på de generella statsbidragen och år efter år så har vi fått lov att krympa kommunens kostym. Ett område som har fått stå efter är underhåll av gator och vägar. Det har varit lättare att spara där än på barn och gamla, om man säger så. Det är naturligtvis ohållbart i längden men så är det just nu.
Blomlådorna ansöker de boende längs gatan/vägen om tillstånd att få ställa ut. Oftast är det för att det finns barn i området eller att man upplever att bilister kör alldeles för fort.

SVAR: Jag håller med dig om att funktionshindrade människor inte har samma status i kommunhuset som elitidrottare och företagare. Jag blev grymt bestört när jag läste PT häromdagen. Vi har en socialnämnd som ska hantera dessa frågor och de måste ryta till mera om det saknas pengar. Sedan är det budgetberedningen och kommunfullmäktige som ska avsätta pengar så att det räcker. Från socialnämnden är det ganska tyst - trist.

SVAR: USA har ett historiskt knepigt förhållande till Israel och det finns en jättestor andel av befolkningen som har judiskt påbrå. Men det får inte hindra en president från att agera kraftfullt. Att Obama fick fredspriset var ju inte hans fel utan Nobelkommitténs.

SVAR: Hej Niklas! Jag väntar på fakta från Micke som sitter i nämnden det är därför som svaret dröjer. Men rent allmänt så kan jag ju säga att vårt valprogram har fokus på tre områden: Barn och unga, Arbetsmarknad och Personalförstärkningar. Det innebär att även förskolan måste ha en personalbemanning som gynnar barnens utveckling. Mer personal är inte alltid en given sanning. Det kan ju vara organisationsförändringar och annan metodik som "ger" lika stor effekt. Men rent generellt så ska väl aldrig någon arbeta ensam med en stor grupp, då spelar det ingen roll om det är förskolebarn eller åldringar. Jag återkommer.

SVAR:
Ja, hördu du… Backenområdet är ett långt lidandes historia så jag vet inte riktigt var jag ska börja.
Problemet med Backen är väl att det har utvecklats ganska ”vildvuxet” och saknat någon riktigt ordnad struktur. Trafiken på Backen har alltid varit kaotisk. Jag minns t ex när man, via en grusväg, kunde gena ut på E4:an från Backen för redan då var det ett område för litet av varje.
Om jag kommer ihåg riktigt rätt så är det mixat ägande på området och kommunen kan inte köra över markägare hur som helst. I översiktsplanen så sägs det att handel ska prioriteras i området närmast Sundsgatan och i övrigt så ska området ha kvar sin gamla struktur.

Det som är viktigt att förbättra är trafiksituationen för idag är det nästan omöjligt att skilja på utfarter, parkeringar och gator. Det är tur att det inte har skett några riktigt otäcka olyckor.
Det är en ren planerings- och pengafråga som gör att inte kommunen har agerat mera. Satsningarna från kommunens sida har nästan uteslutande gått till den del som avsetts för handel. Jag tror att det är en trafikutredning för Backen på gång upp till politiken.

Jag vet att en del företag med lägen ner mot järnvägen har andra stora trafikbekymmer och att kurvlängder och vägbredder inte är bra. Jag tror att den upplevda passiviteten från kommunens sida hänger ihop med planeringen för Norrbothniabanan. Man måste tänka både en och två gånger innan man bygger och planering är inte så jäkla lätt.
Piteå har en väldigt knepig geografi och det är svårt att tränga ihop allting på Häggholmen men försöker man inte göra det så hamnar själva centrum ganska så offside.

Vad som gäller framförhållning för alternativa områden så finns det områden utlagda i översiktsplanen både på Pitholm och i Öjebyn. Men utifrån min erfarenhet från arbetet i PnF så är det inte så lätt för kommunen att styra företagen var de ska etablera sig. De har en ganska så bestämd uppfattning själva, särskilt om de äger både marken och byggnaderna själva.

SVAR: Ja du…. det här är verkligen ett stort bekymmer. Det här med att anställa människor är ju en fråga som vi politiker inte är direkt inblandade i. Det vi skulle kunna göra är att kräva de olika förvaltningarna på siffror och så kallade nyckeltal över hur många anställda det finns som har olika funktionshinder. Det skulle kunna sätta lite mera fokus på det här problemet.

Det är faktiskt en idé som jag genast ska ta med mej till budgetarbetet, faktiskt redan till dagens möte med kommunstyrelsens arbetsutskott. Tack för att du gav mej denna konkreta idé.

SVAR: Hej Monika!

Jag delar helt din uppfattning att det behövs en centralt placerad konsthall, ett ställe dit människor kan slinka in. Så länge man måste göra sig ett speciellt ”ärende” för att besöka konsthallen så kommer besökssiffrorna att vara så låga. Och är besökssiffrorna låga så kommer det aldrig att läggas pengar på någon Konsthall. Så jag hoppas verkligen att du har tipsat kultur- och fritidsförvaltningen om de lokaler som du känner till.
Men sen är det ju kulturförvaltningens krav på besparingar som vi får försöka justera i kommunbudgeten

SVAR: Bra och intressanta frågor Monika, tack för det. Jag tror att den allra viktigaste faktorn för att man ska få en in- eller återflyttning så är det att det finns bra jobb. Därefter så tror jag att bostad och den sociala miljön (fritid, natur och sociala nätverk) kommer i andra hand och sen kommer kulturen, i vid mening. Bibliotek, konserter, spelningar, biograf, teater och konst och dans. Ärligt talat, så satsas det massor med pengar på kulturen men då menar jag framför allt musiken och dansen. Och kommunen är med och betalar rejält. Operautsändningarna från Metropolitan har blivit ett intressant nytillskott i Piteås kulturliv. De kulturformer som jag tycker lever mest styvmoderligt är teater- och konstlivet. De drar stora lokalkostnader i förhållande till sina små besökarsiffror. Och det blir liksom inte försvarbart att argumentera för oförändrade budgetar när alla andra verksamheter är tvungna att spara. Men jag, och Vänsterpartiet, är beredda på att kultur måste få kosta. Kultur är inte någon luckrativ kassako. Jag delar din åsikt om att Biblioteket inte är någon bra lokal för en konsthall. En så pass smal kulturform måste placeras smart där man kan fånga människors uppmärksamhet d v s så centralt som möjligt. Däremot så tror jag inte på att slänga ut hyresgäster från sina lokaler som de har hyreskontrakt på bara för att de har intressanta lägen. Jag har ju argumenterat under lång tid för att Biblo ska flyttas mera centralt och att en sån lokalisering skulle vara perfekt att kombinera ihop med en konsthall. Det har varit "lögn i sten" att rucka på de ledande socialdemokraterna, med Peter Roslund i spetsen. De har hävdat att de nuvarande lokalerna är perfekta

SVAR: God morgon "Nattugglan". Svågerpolitik? Ja du... det finns nog inte mera i kommunen än vad det finns i Piteå i stort. Däremot så är ju Piteå väldigt familjärt och de flesta känner till vem man är, var man kommer ifrån och var man jobbar. Det underlättar väsentligt att ha en hyfsat god härstamning, så att säga - även inom politiken. Men på det stora hela så tycker jag nog att kommunala beslut fattas på helt korrekta grunder även om det säkert kan förekomma en del "lustigheter" medan man förbereder beslutsunderlag. Jag och mitt parti har ju motionerat och argumenterat hårt för att göra en rejäl planering för vartåt stan ska växa i framtiden, Häggholmen har ju sina begränsningar. Det har varit en väldigt obekväm fråga som förhalades i åratal. Vi blev helt enkelt less på att det byggdes på nya våningsplan ganska planlöst i centrum. Det förändrade stans utseende. Området vid Strömbacka Strand var en idé av en lokal byggherre och det finns fler exempel där företagare har kommit och velat ha optioner på både det ena och det andra - ibland bra och ibland dåligt. Då behövs det någon genomtänkt plan att hålla sig till. Vi i Vänsterpartiet tycker att medborgarna ska vara med i den processen. Annars finns det risk för att planering och utveckling av stan kommer att upplevas som svågerpolitik. När det gäller uteserveringen på Byxtorget så blev jag oerhört förvånad när jag läste Piteå-Tidningen igår. Vi gruppledare för de olika partierna har fått information om planerna och har alla varit positiva till att området används för något sådant. Men vi vill inte att de master och "bryggor" som finns där ska påverkas. Vi har också diskuterat frågan om Challenge ska få ensamrätt. Vi har fått veta att ingen övrig har hört av sig. Efter fullmäktigemötet i måndags så kallades vi återigen samman för att ta ställning till hur snabbt det ska kunna gå att verkställa. Då drog vi i handbromsen och sa att det inte hinns med utan att det måste få bli ett provisorium i sommar. Det finns alldeles för många oklarheter. Vi begärde och ska få ett bättre underlag hur det går att lösa. Detta får vi i morgon, måndag. Så det blir ett intressant extra kommunstyrelsemöte i morgon. Och mötena är ju offentliga så....

SVAR:

SVAR:

SVAR:

SVAR: Du är först ut med en fråga som ligger mej och mitt parti varmt om hjärtat. Det är viktigt att värna om vårt kulturarv och dit hör naturligtvis våra byggnader, både i stadsmiljön och på landsbygden. Samtidigt så är det viktigt att Piteå stadskärna utvecklas - men utvecklas så att det går att förena det nya med de gamla traditionerna. Jag tycker att ICA-byggnaden är ett bra exempel på detta. Exteriört så påminner det om de gamla hamnmagasinen men är också supermodernt och ändamålsenligt byggt för modern handel. Vi har länge drivit frågan om hur staden ska växa och det hänger ihop med att Piteå centrum är geografiskt väldigt litet. Allt ryms inte på Häggholmen. Däremot så är jag inte helt övertygad om att alla miljöer alltid måste sparas. Utvecklingen, särskilt under 1970-talet då väldigt många kulturmiljöer revs, har ryckt sönder stadens karaktär. Jag tror att det kan vara en bra idé att bygga upp nya miljöer med byggnader som är bevarandevärda. Igår lämnade vi t ex in en motion om att utreda en eventuell flytt av Blomska gården till Västra Kajen. Vid Västra Kajen så växer nu ett intressant nytt område fram. Ett område som består av både nybyggda och gamla hamnbyggnader. Det har blivit en liten oas och spännande strövområde. Intresset för kulturhistoria har ökat och vi kommer att jobba för att gamla miljöer ska bevaras i en utsträckning som gör att gammalt och nytt kan förenas.

SVAR: Den som inte har lyssnat på debatten kan naturligtvis tro att Vänsterpartiet inte deltog i debatten om personalförstärkningar inom äldreomsorgen. Och sådant kan naturligtvis alltid misstolkas. Men vi lade ju ner våra röster eftersom det inte fanns något bra alternativ kvar att rösta på. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var de enda som yrkade bifall på Medborgarförslaget. De övriga partierna hade tillägg och reservationer som vi inte kunde acceptera.